Målet idag var att löpa i en och en halv timme. Löptiden var mer viktig än distansen. Göteborgsvarvet gömmer sig bakom knuten, och då gäller det att hålla igång benen hela loppet på dryga två mil.

Jag tror jag sprang lite för fort, jag höll inte riktigt hela vägen. Klockan stannade på 1,22, och jag tänkte tanken att springa ett varv eller två runt kvarteret innan jag stannade men jag varken orkade eller hade lust. Det är det som är det farliga med långa lopp för mig, att jag håller ett för högt tempo från start. Om jag då dessutom känner mig pigg i benen och stark i övrigt, så håller jag det tempot utan att tänka på att det ska hålla en bra stund till.
Men då springer man rakt in i väggen istället, helt utan förvarning. Förra året hände det mig när man viker av från Avenyn och in på Vasagatan med endast ett fåtal kilometer kvar, där sinkade jag min chans att hamna under två timmar. Det ska inte upprepas i år...!

Summa summarum av är att jag ändå är nöjd, en och en halv mil stannade gps:en på och det innebär att jag är otroligt värd att sitta ner resten av dagen.