Så fort vårens första strålar visar sig på den vintretrötta himlen, då är det som att ingenting är bra längre. Allt är liksom fel. Tallrikarna är fula, gardinerna är gamla, blommorna är vissna, möblerna känns saggiga, kuddarna i soffan har bleknat, favoritmuggen har flagnat i diskmaskinen. Jag vill på nåt sätt ta bort den där hinnan som lagt sig i hemmet, den som kallas vinter för människan och ide för björnen. Jag vill vakna upp till ett rosa skimmer av blankt golv och ljusa färger, blommor som ler sitt färggladaste jag och se att den där lampan jag inte haft råd med stå i hallen inlsagen med en rosett. Jag vill sätta ny färg på väggarna och be en vän måla en matchande tavla att sätta där på. Jag vill fynda på loppis och klä om i härliga mönster.

Dags att ömsa hem alltså.