En helt vanlig dag i köket



Jag älskar att sy och lärde mig det innan jag kunde gå. Numera går det visserligen i perioder, det kan ibland gå mpnader utan att symaskinen står framme men när den väl har åkt fram så tar det ännu fler månader innan den plcokas ner. Tyvärr har vi inte så stort att jag kan ha en egen syhörna (som jag faktiskt hade i vår förra lägenhet).

På projektstadiet nu ligger en hög med kuddfodral, och när de blir klara...ja, det får vi se. Oftast så är det själva görandet, inte färdigställandet, som jag är duktig på. Det kan vara att det fattas en knapp, en söm som ska overlockas eller nåt annat litet som fattas innan det är helt färdigt. Ändå lyckas jag tröttna och det blir aldirg gjort. Jag har försökt med massa olika knep för att få saker användbara, men det tycks inte hjälpa. Det slutar alltid med att jag är så ivrig att börja med nästa grej, att jag glömmer av den första.

Men det kanske är det som är själva grejen också, att själva utförandet är viktigare än resultatet.
Kram Therese

Kommentarer
Postat av: Lilla huset på prärien

Vilken fröjd att kunna sy sådär! Det önskar jag verkligen att jag också att jag kunde. Jag har inte en symaskin som det ser ut idag men det tänker jag skaffa mig... övning ger färdighet heter det juh :)



Ha en härlig söndag!!

2010-03-28 @ 16:00:14
URL: http://lillahusetpaprarien.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0