I helgen som gick fick vi upp en taklampa i matsalsdelen (japp, från och med nu kallas den så, fast att det är ca en halv meter mellan matsalsbordet och soffan...!). Lampan som förut hängde i mitten av rummet, hängde där när vi flyttade in för ett och ett halvt år sedan. Men inte förrän nu har den stört så mycket att vi gjort nåt åt det, trots att den egentligen var hur ful som helst.

Bordet blev modell större efter omlackeringen till vitt: vi behöll extraskivan i permanent. Innan var bordet runt, och lite gulligt. Men samtidigt svävade det då bara ut och var liksom ingenting. Nu känns det mer som ett ordentligt bord att sitta vid och äta god älgstek (för det gör vi varje dag numera...inte).

Stolarna har nytt tyg, innan var de 70-talsbruna. Fint i sig, men inte längre. Bordstabletter sydda av gammal juteväv, något jag inte rekommenderar för att de dammar nåt vansinnigt. Men när de väl var sydda så måste jag ju använda dem, och då får man stå ut med att nysa vid bordet;)

Söndagsdukning, och ja, jag vet, jag är kass på bordsdekoration i höst-anda. Men jag hade helt enkelt inte tid att gå ut och plocka ihop en lövkrans eller ett knippe rönnbär. Så låt er nöjas med en ganska färglös dukning, men kolla in taket och lampan (som tidigare var orange) och kedjan som jag har skrubbat tills händerna blödde (som så klart inte syns så bra på bilden, men det är den som hänger ner från själva lampsladden i taket).